mammamis

Den har stått där ensam så länge nu. Den har liksom tittat på mig och bett om att: Ta mig, snälla, jag är så ensam....Jag har våndats och svettats och försökt hålla mina fingrar i styr, det kan ju hända att nån kund kommer in och frågar efter dig, och då finns du inte. och det är ju så att jag kan ju tjäna några kronor på dig, och dom kronorna behövs. Men nu kan jag alltså inte hålla mig längre. Jag tar dig i mina händer, knäpper upp dig, du pyser till belåtet och du skrattar så skummet yr....Nu, nu, nu...klunk, klunk, ahhh, så ljuvligt! Den Julmusten var ljuvligt god, men ack, den sista för i år.....Ses till påsk igen...skål!