mammamis

Jaha, då är man en sån där utviknings-brud dårå...fast med kläderna på dårå förstås. Det här med bloggande är ju en slags utvik, man blottar sig själv, sina innersta tankar för hela jäkla cyber-rymden. Jaha, tänker hon sååå eller oj då, tycker hon siii, ja, tänk för det tycker hon och tänk, hon vågar skriva det också!! - Men, säger en tjej till mig, varför kan du inte blogga lite om mode, skönhet, hälsa, inredning och lägga in lite snygga bilder också dårå, då kommer du att få fler besökare till din blogg. Well, exuse me, säger jag, jag tror inte det hjälper för jag kan inte ett skit om sånt. - Men kolla här, säger hon, och visar sin blogg med vackra bilder, långa ben, olika maträtter etc etc, det är sånt här folket vill se och läsa. Jahapp, men så bra för dig dårå, säger jag, tack för tipset men jag tror jag fortsätter i min gamla stil. Den här bloggen är ju jag och den är ju en slags dagbok för mig. Ich habenisch kished on a fish=folk vill inte se en gammel-gädda utan en riktigt läcker spättafilé....Okej´rå, till viss del kan jag förstå det. Folk vill drömma sig bort lite, önska att dom hade ett lika vackert hem, vackra kläder, och smärta figur. Man orkar inte läsa om kreti och pleti, sorg och förbannelse, sjukdom och död, nä, det är inget uppmuntrande alls. - Förresten säger hon, varför har du döpt bloggen till mamma mi? Jo, svarar jag, därför att mamma mu var redan upptaget..he, he....nähäpp det tyckte hon tydligen inte var roligt. Men kom igen, lite rolig får man väl vara, det är ju ändå bara på min egen bekostnad. Nåväl, jag kör på i mina gamla hjulspår vare sej nån läser eller inte...Cause, this is my time, my friend........